Ni som umgås med mig känner ju till hur jag har terroriserat sjukvården de senaste fyra åren men jag tänkte ändå ge er en liten sammanfattning av ett av problemen jag dragits med.
Ögon - det är väl helt fantastiskt vad man uppskattar när de funkar som de ska och jag kan lova att man får panik när de inte funkar som de ska, speciellt när man sitter och ska sköta sitt jobb på datorn.
För att försöka fatta vad som händer så börjar man ju hos optikern. När man där har bytt ut glasen fem gånger på samma båge på ungefär en månad och de säger att de inte hittar något fel och tyvärr du är inte välkommen tillbaka så börjar man ju fatta att man kanske behöver gå till en ögonläkare. 😋
Har ni varit hos nån ögonläkare nån gång? Jag vet inte vad ni har för erfarenhet men jag kan lova att jag har fått erfarenhet efter 3,5 års springande hos dem. Det är väldigt spännande släkte i mitt tycke. Man kommer in, de gör sin undersökning knäpptyst utan att ställa en enda fråga i 7 minuter och sen så droppar de i några droppar och kör ut en i väntrummet en kvart så att de hinner ta en annan patient emellan. Sen får man komma in igen och så fortsätter undersökningen igen i fem minuter, knäpptyst, fortfarande inga frågor. Och så helt plötsligt är allt över - näää, jag kan inte se att det är nåt fel på dina ögon - du får gå tillbaka till optikern, de mäter fel styrka på dig - tack och hej! 😳 Jaha, och när man sen kommer ut i dagsljuset så inser man att man fått pupillvidgande droppar. Har ni gått ut i strålande dagsljus med pupillvidgande medel nån gång - utan solglasögon. Jag lovar - det går inte att öppna ögonlocken - rackarns vilka starka reflexer ögonlocken har. Man lär sig nåt nytt nästan varje dag. 😃
Jahapp, då fick man leta efter en ny optiker och prova nya glasögon och det fanns en optiker som tog sig an mig och var villig att testa lite olika styrkor och glas men så klart så var det jag som fick betala hela kalaset för de kan ju bara garantera vad som mätts upp i maskinen i ett mörkt rum (och mina ögon är inte överens med de maskinerna). Jag måste få klappa mig på ryggen och säga att jag är sååå stolt att jag haft sånt tålamod. I snitt var jag tvungen att byta ut båda mina par glasögon var tredje månad. En period var det så illa så att det blev sex par nya glasögon på två månader. Jag var värsta kassakon för den optikern för hen kunde ju inte heller se att det var något fel på mina ögon. 😏
Efter 3,5 års smärta, inte se ordentligt, spring hos 3 olika ögonläkare med samma undersökning varje gång, ortoptist (som testar ögonmusklerna), 3 optiker, alla sparpengar som lagts på byte av glasögon och all förlorad arbetstid så fick jag till slut min räddning.
Min räddning kom från andra sidan jordklotet ( ja, ofrivilligt så testar jag även sjukvården när jag är ute och reser :-)). Jag säger bara Halleluja Bangkok - fick visserligen sitta och vänta fyra timmar men när jag väl kom in så tog det också bara en kvart för undersökningen. Den stora skillnaden var dock att de hade en mer avancerad utrustning, han ställde massor av frågor och när jag gick därifrån så hade jag fått fem olika diagnoser, en specialbehandling av ögonen av en tränad sköterska och en påse med mediciner. 😃 Efter två veckor så var nästan alla besvär borta och jag har inte behövt byta glasögon på ett år nu.
Jag måste bara säga att egentligen tycker jag ju att det är sjukvården som har terroriserat mig under alla dessa år genom deras konstanta kommentarer som - nä, ser inget, inget fel eller ta en alvedon.
Hmmm, å vaffo blir det på dette viset då? Jo, som jag ser det så har vi ju fått en privat marknad för sjukvården och ju fler gånger vi går desto mer får de ju betalt! Alla system har sina brister men så som systemet är uppbyggt nu så förstår jag varför sjukvården söker mer folk.
Snipp, snapp, snut så var sagan slut! 💜
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar