söndag 1 februari 2015

Bra slut på veckan

Man kan ju inte bara skriva om alla deppigheter som händer man måste ju även ta med bra saker så att man håller sig objektiv, som det så fint heter. Och det är ju skönt att veckan avslutas positivt, det ger ju energi för att orka även nästa vecka.

Jaha, då var fredagen här och dags för det efterlängtade husläkarbesöket och veckans sista arbetsdag. Ja men då är det ju klart att man vaknar och mår prima för första gången den här veckan (förutom tänderna då).

När jag kom in till husläkaren hade jag ju tagit sats för att hinna rabbla upp min lilla lista som jag ville hinna med. Alltså, jag förstår ju att jag inte alltid är den lättaste patienten att ha att göra med och jag tror själv ibland (inte bara ibland faktiskt) att jag både är hypokondrisk och helt knasig i huvudet, men tack och lov har jag ju en diagnos som har ett finger med i spelet, så oftast är jag inte knäpp.

Tänk er själva om ni var läkare och det här är inledningen av besöket:
Jag: Vet inte om jag ska börja med problemen jag haft under veckan eller med dem jag hade när jag ringde i julas.
Läk: Börja var du vill.
Jag: Ok, jag har haft det lite jobbigt med hjärtat i fem månader, ett ben och en fot som svullnar upp ibland, min svullna lymfkörtel är kvar, har jätteont när restless legsen drar igång - kan inte sova då, samma gäller när klådan över hela kroppen slår till på nätterna, och sen har jag fortfarande så ont i magen var 6-8 vecka att jag inte står ut, min käke gör såååå ont, min rosacea har blossat upp och by the way, jag har fått kronisk blefarit och så några andra småsaker som en planerad operation i april bla bla bla. Snälla hjälp mig!
Läk: Ok, vi börjar med att boka in fler tider. (Hurra, fler läkarbesök) Förresten är du sjukskriven?
Jag: Då får du ta en tid ganska snart annars så har min kropp hunnit hitta på nya hyss. Sjukskriven - vad är det - jag är ju inte sjuk - har bara en knasig kropp som jag behöver hjälp med.

Det blev ett fantastiskt bra möte även om han såg lite chockad ut i början. Men när han började prata om stödstrumpor för mitt svullna ben så tyckte i alla fall jag att vi var klara och muttrade om att det här åldrandet gick alldeles för fort.

Så ibland hittar man hjältar inne i labyrinten och man får en känsla av att systemet funkar.

Ha en bra helg allesammans! 💜

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar